Snedvriden konkurrens om byggavfall på Gotland

5 april 2017

Svenskt Näringsliv har i en artikel uppmärksammat att Region Gotland konkurrerar ut lokala återvinningsföretag som har som affärsidé att ta hand om byggavfall. Läs artikeln nedan.

Sopkrig rasar på Gotland
 
Med subventionerad återvinning konkurrerar Region Gotland ut de lokala företag som har som affärsidé att ta hand byggavfall. Men kommunen slår ifrån sig och en lösning på problemet dröjer. ”Det är helt snett”, säger Daniel Björkman som driver företaget Returbagen.
 
Daniel Björkman, Returbagen, kan inte utveckla sitt företag på grund av kommunens konkurrens. Kommuner är skyldiga att ta emot privatpersoners avfall av olika slag men när det gäller företag omfattas bara hushållsavfallet. Många kommuner tar därför inte emot verksamhetsavfall från företag på sina ÅVC:er men på Gotland är det tillåtet. Det har lett fram till att en konflikt har blossat upp.  
 
Till en början var det gratis för företagen att lämna sorterat verksamhetsavfall men sedan några år tillbaka tar Region Gotland 1000 kronor i avgift för en bil med släp. Problemet är att släpen blivit större och att det inte täcker kostnaden för kommunens hantering för att sedan ta hand om skräpet.
 
Daniel Björkman är en av de företagare som drabbas av kommunens agerande. Idén bakom hans företag Returbagen är att byggföretagen grovsorterar och slänger sitt avfall i stora säckar som Returbagen hämtar upp, sorterar och återvinner med hjälp av underleverantörer.
 
De 1000 kronor som kommunen tar ut för ett släp med sopor är långt ifrån vad processen egentligen kostar, vilket gör det väldigt svårt att driva en konkurrerande verksamhet, konstaterar han.
 
– Det är helt snett att kommunen konkurrerar ut lokala företag med hjälp av skattepengar. De har ingen ordning på det idag. Konsekvensen blir att jag inte kan växla upp mitt företag och utveckla det som jag vill.
 
Han förstår inte regionens subventioner och tror heller inte att medborgarna inser hur mycket de betalar varje år för att de som renoverar eller bygger ska kunna göra sig av med sitt avfall billigt.
 
– Att alla kommuninvånare är med och delar på den kostnaden känns helt orimligt. Det är stora belopp, tiotals miljoner kronor per år, som ingen ens tackar för. Många andra kommuner låter privata aktörer sköta hela avfallshanteringen, säger Daniel Björkman.
 
Tommy Gardell (s), ordförande i Tekniska nämnden, bekräftar att företagens byggavfall har varit en konfliktfråga i många år, men att nämnden ännu inte har hittat någon lösning på problemet.
 
– Egentligen vill vi inte ha in verksamhetsavfall från företag alls. Det finns ju företag på Gotland som tar emot byggavfall men då tar de ju betalt vad det kostar och det vill inte byggföretagen betala.
 
Varför tar inte kommunen betalt vad det kostar?
 
– Vi har inte fixat att ta den debatten. Det finns ett starkt motstånd till att betala den där tusenlappen. Och tar vi ut för hög avgift så finns risken att en del tippar det i skogen istället.
 
Att höja avgiften till 1000 kronor var ett försök att komma tillrätta med problemet, men då hittade företagarna lösningar för att komma förbi det. Han berättar att företagsdekaler togs bort från firmabilar så att de såg ut som privatbilar och byggavfallet lämnades som hushållsavfall. Det gör det svårt för personalen på ÅVC:erna att se om det är en privatperson eller en företagare som kommer.
 
– Vi har bekymmer med att det uppstår konflikter när vi måste agera polis och stoppa de som ska betala. Vissa kommer flera gånger om dagen och då är det ju uppenbart att det inte är från det egna hushållet, men vi klarar inte av att ta den diskussionen.
 
Han konstaterar att återvinningscentralerna går back ekonomiskt år efter år och att det är helt fel att kommuninvånarna sponsrar att företagen får lämna sitt avfall till underpriser. Tekniska nämnden har gett förvaltningen i uppdrag av att hitta ett fungerande system, men än har inga förslag presenterats.
 
– Tyvärr går förvaltningens arbete hemskt trögt och under tiden får vi leva med det. Kanske har vi från politiskt håll inte varit tillräckligt tydliga med att vi vill ha en snabb lösning, säger Tommy Gardell.
 
ÅVC:erna är egentligen till för hushållsavfall och Claes Friberg, enhetschef för återvinningen på Gotland, skulle vilja att ÅVC:erna stänger helt för företagens verksamhetsavfall och hänvisar dem till avfallsanläggningen i Slite. Där får företagen betala vad det kostar, utifrån vikt och typ av avfall.
 
– Då blir konkurrensen mer rättvis. Idag gör Region Gotland de företag som försöker leva på avfall en otjänst, eftersom de tappar affärer till kommunen, säger han.
 
Claes Friberg anser att kommunen ska gå på vad den är skyldig att göra. Som kommuninvånare med ett sopabonnemang vill han inte sponsra företagens verksamhetsavfall.
 
– Det här är en politiskt het potatis. Men vi är inte primärt till för företagare som vill lämna sitt verksamhetsavfall. Det finns privata alternativ för det. Vi kan göra det men då ska vi ta rätt betalt för det, säger han.
 
Konflikten har trappats upp ytterligare sedan kommunens deponi i Slite stängt på grund av utrymmesbrist och väntar på utbyggnad. I Slite avgör vikten och karaktären på avfallet hur stor avgift företagen ska betala och här speglar priset kommunens kostnad för hanteringen.