Ökad återvinning och cirkulära flöden kan både minska utsläppen av växthusgaser och gynna ekonomin. Det visar återvinningsbranschens färdplan för fossilfri konkurrenskraft som släpps idag. Branschens eget mål är att ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2040.
I färdplanen gör Återvinningsindustriernas medlemmar sina åtaganden, men uppmaningar ges även till övriga branschaktörer och politiker. Målet är en fossilfri återvinningsbransch år 2040. Förutom att återvinningsföretagen ska ställa om sina verksamheter uppmanas politiken genomföra åtgärder som justerar all relevant lagstiftning utifrån ett cirkulärt samhälle. Politiken uppmuntras även adressera de hinder som finns för ökad återvinning och användning av återvunnet material, samt sätta fokus på mål, lönsamhet, marknad och upphandling.
– Omställningen till ett fossilfritt samhälle och skiftet till en cirkulär ekonomi hänger ihop. Vår färdplan visar både hur branschen ska bli fossilfri till 2040 och hur andra verksamheter kan minska sina utsläpp genom en ökad användning av återvunnet material, säger Viveke Ihd, tf VD, Återvinningsindustrierna.
Färdplanen har tagits fram under ledning av branschorganisationen Återvinningsindustrierna inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Den visar dels hur branschen själv kan bli fossilfri men också hur den kan spela en nyckelroll för andra branscher som strävar efter samma mål.
Branschens egna utsläpp kommer från transporter, uppvärmning och elförbrukning samt olika återvinnings och behandlingsprocesser. Dessutom läcker fortfarande metan ur gamla deponier. Totalt uppgick utsläppen till 1,2 miljoner ton CO2e 2018.
Men nyttan branschen kan göra är avsevärt större då 50 procent av samhällets klimatutsläpp beräknas uppstå till följd av ett linjärt hanterande av våra materialflöden. När återvunnet material används i stället för jungfruligt material minskar energianvändningen. För vissa material är koldioxidbesparingen idag hela 95 procent när vi använder återvunnet material istället för nytt.
I färdplanen åtar sig branschen bland annat senast 2022 ta fram en åtgärdsplan för att energieffektivisera processer och byta från fossila till förnybara bränslen eller elektrifiera. Till 2025 ska nya eller utvecklade standarder för återvunnet material har tagits fram i samarbete med olika branscher och 2030 ska alla branschens transporter vara fossilfria.
Men det krävs också att fler aktörer tar ansvar när det gäller genomgripande förändringar av design (för att underlätta återvinning), produktionsmetoder, konsumtionsmönster, regelverk och marknadsfunktioner för att målen ska nås.
I färdplanen listar branschen uppmaningar till politiken. Bland annat:
- Förläng skattebefrielsen på höginblandade eller rena biodrivmedel för transporter.
- Höj ambitionerna i reduktionsplikten, minst enligt Energimyndighetens förslag, för att säkerställa långsiktighet för att skapa ett stabilt investeringsklimat.
- Inför krav på att ta hand om läckande metangas från deponier.
- Genomför Januariavtalets förslag om ”en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin.
- Säkerställ att cirkulär ekonomi ingår i översynen av all relevant lagsstiftning som har påverkan på klimatet.
- Inför generella ekonomiska incitament som gör återvunnet material mer konkurrenskraftigt på marknaden, som exempelvis borttagen moms på återvunna råvaror.
- Tillsätt en utredning om Införande av en lag om återvinningscertifikat som garanterar återvinning av produkter och möjliggör handel av certifikat.
– Många branscher kan stärka sin konkurrenskraft genom att utnyttja återvinningens möjligheter. Återvinningsbranschens färdplan är en självklar pusselbit när Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.