Ett fungerande producentansvar kan inte vara ett hot mot demokratin. Alla vill värna det fria ordet – men frågan är om det är pappersindustrin, staten eller medborgarna som ska betala för insamling och återvinning av returpapper.
Vi efterlyser en dialog om en långsiktig lösning som inte skadar svensk miljöpolitik, skriver företrädare för kommuner, hyresgäster, villaägare, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, bostadsbyggare, återvinningsindustrier och åkerier på Expressens debattsida.
Regeringen har för avsikt att avskaffa producentansvaret för returpapper och därmed göra ett avsteg från principen om att förorenaren ska betala. Syftet med förändringen uppges vara att stärka den oberoende journalistiken och den enda hållbara lösningen sägs vara att låta kommunerna ansvara för insamling och återvinning. Demokrati och miljö ställs mot varandra och regeringen legitimerar i praktiken att producenterna ska slippa att ta ansvar.
Men vi har väldigt svårt att se att ett fungerande producentansvar kan vara ett hot mot demokratin och det fria ordet. Principen om att förorenaren betalar har värnats av svenska regeringar sedan 1960-talet. Flera remissinstanser, däribland regeringens egna expertmyndigheter, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, pekar på att producentansvaret är ett viktigt styrmedel inom miljöpolitiken och att principen om att förorenaren ska betala är central och viktig att värna, för det är bara producenten som kan skapa förutsättningar för en giftfri, cirkulär ekonomi.
Så många olösta frågor
Förutom att förslaget hotar decenniers miljöarbete så saknar det logik och reser frågor. Hur ska kommunerna på ett år kunna skapa en insamlingslösning? Hur ska de existerande avtalen mellan privata aktörer och Pressretur, som sträcker sig fram till 2024, hanteras? Hur påverkas hushållen av en höjd avfallstaxa? Här finns inga svar. Det är anmärkningsvärt att regeringen går ut med ett förslag med så vittomfattande konsekvenser utan föregående dialog med samtliga parter och utan en ordentlig utredning.
Att upphäva producentansvaret för returpapper ter sig än märkligare i ljuset av att regeringen just nu utreder att införa tre nya producentansvar – på textil, småelektronik och fiskeredskap.
Ingen långsiktig lösning
Regeringen söker en snabb lösning för att förhindra tidningsdöden. Vi inser mediernas tuffa villkor och deras roll som bärare av det fria ordet. Men det blir fel att lägga över miljöansvaret som pappersindustrin och tidningsbranschen haft i 26 år på kommunerna och hushållen för att det inte längre finns några vinster att hämta från insamling och återvinning. Att upphäva producentansvaret är dessutom ingen långsiktig lösning på problemet med sjunkande annonsintäkter, sviktande prenumerationsunderlag och snabb digitalisering, det förbättrar inte journalistikens villkor.
Istället är det pappersindustrin som är den stora vinnaren av förslaget. De har varit förbluffande tysta i debatten. Media har framgångsrikt försvarat ändringen och regeringen har lyssnat; ändå är bara omkring hälften av returpappret som härrör från journalistiska alster, resten är huvudsakligen reklam.
Pappersindustrin måste ta ansvar
Varför ska kommuninvånare, genom höjd avfallstaxa, betala för reklam och gratistidningar som de inte beställt? När frågan ställs på sin spets handlar det alltså om i fall hushållen ska betala för att låta pappersindustrin slippa undan ett fullt legitimt ansvar.
Dagens förslag riskerar bli ett dråpslag mot miljön och där kommunerna och hushållen får betala notan. Vi ber regeringen att lyssna till oss: låt oss istället tillsammans hitta en lösning som värnar både miljön och demokratin.
Vi har väldigt svårt för att se att ett fungerande producentansvar är ett hot mot demokratin och det fria ordet.
Av Tony Clark, Vd Avfall Sverige
Staffan Isling, Vd SKR
Rickard Gegö, Vd Sveriges åkeriföretag
Viveke Ihd, Vd Återvinningsindustrierna
Anders Holmestig, Vd Fastighetsägarna
Marie Linder, Förbundsordförande Hyresgästföreningen
Kenneth Kanckos, Tf förbundsdirektör, Villaägarna
Johanna Frelin, Vd Riksbyggen
Anders Lago, Förbundsordförande HSB
Anders Nordstrand, Vd Sveriges Allmännytta
Ulrika Blomqvist, Vd Bostadsrätterna