Regeringen lyfter fram behovet av en ökad användning av återvunnet material i den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Det är en viktig signal som i förlängningen kan leda till mer resurseffektiva materialflöden och därmed även stora utsläppsminskningar.
I våras presenterades regeringens strategi för cirkulär ekonomi. Den 22 januari 2021 kompletterades strategin med en handlingsplan. Handlingsplanen omfattar drygt 100 åtgärder. En hel del av dem har redan påbörjats nationellt eller på EU-nivå. En del åtgärder ska införas eller utredas framöver.
– Handlingsplanen är ett steg i rätt riktning, även om den är väl försiktig. Vi hade velat se fler skarpa styrmedelsförslag som drivit på utvecklingen i ett snabbare tempo, säger Viveke Ihd, vd Återvinningsindustrierna.
Handlingsplanen fokuserar på flera relevanta frågor och materialströmmar. Återvinningsindustrierna tar särskilt fasta på tre viktiga utredningsuppdrag som Naturvårdsverket har fått av regeringen:
1. Kvotplikt
Vid lanseringen av handlingsplanen betonade regeringen särskilt förslaget om att utreda kvotplikt på återvunnen råvara. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att analysera vilka produktgrupper och materialflöden som är relevanta.
– Kvotplikt är ett bra incitament när marknaden inte ser en lönsamhet i cirkulering. Här har Sverige en chans att gå före och driva på en utveckling som redan har initierats på EU-nivå, där krav på användning av återvunnen plast redan initierats för flera olika produktgrupper, säger Ellen Einebrant, ansvarig för plastfrågor hos Återvinningsindustrierna.
2. Grovavfall
En annan fråga som lyfts i handlingsplanen är behovet av att cirkulera grovavfall i högre utsträckning. Regeringen föreslår att rutavdraget utvidgas till att omfatta transport av grovavfall till återanvändning. Naturvårdsverket har också fått i uppdrag att föreslå hur insamlingen av grovavfall, inklusive möbler, kan förtydligas och förbättras för att bidra till en cirkulär ekonomi.
– Återvinningsindustrierna har länge drivit frågan om att möjliggöra för privata aktörer att erbjuda hushållen återanvändnings- och återvinningstjänster för grovavfall. I dagsläget är denna möjlighet endast förbehållen kommunerna, men nu hoppas vi att fler aktörer ska få chans att pröva sina cirkulära affärsmodeller på marknaden, säger Viveke Ihd.
3. End-of-waste-kriterier
Naturvårdsverket har också fått i uppdrag att under 2021 analysera förutsättningarna, inklusive för- och nackdelar, med nationella kriterier för när avfall upphör vara avfall (end-of-waste-kriterier) och göra en bedömning om det skulle kunna vara aktuellt att ta fram nationella end-of-waste-kriterier, samt vilka avfallsströmmar som är mest prioriterade och relevanta.
– Det här är ett uppdrag vi kommer att följa noggrant. Naturvårdsverket behöver föra en nära dialog med producenter och återvinnare för att det ska bli praktiskt användbara kriterier som driver på en ökad cirkulering, avslutar Viveke Ihd.
Ladda ner hela handlingsplanen här.