DEBATT. I Amelia kunde vi nyligen läsa om svenskar som fuskar med sopsorteringen. En av de intervjuade, ”Sofia” 44 år, menar att hon använder sig av heltäckande påsar för att bland annat kunna ”fulsortera” batterier framför ögonen på sina miljömedvetna grannar. Det hon inte verkar medveten om är att hon både skadar miljön och utsätter människor som arbetar med återvinning för livsfara.
Att slänga ett litet batteri i soppåsen kan verka harmlöst, men många batterier innehåller giftiga tungmetaller som finns kvar även när batterierna är förbrukade. Om batteriet sedan processas tillsammans med annat avfall riskerar det att explodera och skapa bränder i både insamlings-, transport- och återvinningsskedet.
De senaste åren har Sverige haft en rad allvarliga skador och arbetsplatsolyckor på landets återvinningsanläggningar, och många av dessa olyckor kan härledas till felsorterade batterier. Ett batteri som exploderar kan i värsta fall leda till både personskador och en nerbrunnen anläggning.
Varje batteri som källsorteras på rätt sätt är en viktig insats för klimatet, men även för våra medmänskor.
Att det finns människor som gör det till en sport att som ”Sofia” sortera batterier fel är både livsfarligt och osolidariskt. Hennes sätt att göra uppror mot sina miljömedvetna grannar sätter inte enbart anställda på återvinningsanläggningar i fara, utan även hennes egna nära och kära. Bränder på återvinningsanläggningar medför långdragna arbetstimmar för räddningstjänsten – vilket är insatser som kunde rädda liv på annat håll.
Mobiler, hushållsapparater och annan batteridriven-elektronik blir allt vanligare i människors hem, liksom riskerna för bränder. Nyligen skedde en explosion i ett flerfamiljshus i centrala Norrköping, med en brand som spred sig till vinden och fick taket att rasa in. Polisen utredde först händelsen som en del av ett gängkrig, men explosionen och branden visade sig bero på ett överhettat batteri i en elsparkcykel. Det är dags att vi börjar bli medvetna om riskerna med batterier i våra prylar, och hanterar elektroniken mer ansvarsfullt.
Ju mer elektronik som cirkulerar i samhället, desto viktigare blir det att utbildad personal hanterar elavfallet. Vore det inte för återvinningsföretagen så hade exempelvis lokalvårdsanställda på skolor, äldreboenden och sjukhus behövt hantera batterier och farliga ämnen som hamnar i avfallet. Vi ska vara tacksamma för att det finns särskild utbildad personal och företag som är beredda att ta det ansvaret, och den risk som hanteringen innebär.
Inte nog med det, betänk alla pengar som återvinningsföretag tvingas lägga på att förbättra brandsäkerheten enbart för att människor som ”Sofia” slänger batterier i hushållsavfallet. Det är pengar som skulle kunna gå till att bättre sortera, processa och återvinna avfall. Pengar som återvinningsföretag skulle kunna investera i att göra Sverige renare och mer klimatsmart.
Det är olagligt att inte sortera ut och lämna batterier till insamlingssystem och vi ska alla vara stolta över att få göra den insatsen. Tidigare undersökningar visar att få svenskar är som ”Sofia” och slänger batterier i soporna, och att Sverige är bland de bästa länderna i Europa på att samla in gamla batterier. Samtidigt finns mycket kvar att göra, då det fortfarande hamnar cirka 4500 – 7500 ton farligt avfall i hushållsavfallet varje år i Sverige, vilket är ett stort misslyckande.
Varje batteri som källsorteras på rätt sätt är en viktig insats för klimatet, men även för våra medmänskor. ”Sofia”, sluta fulsortera och ta ditt ansvar. Inte minst för de människor som dagligen tar hand om ditt hushållsavfall.
Av Ellen Einebrant
vd Återvinningsindustrierna