Nästan alla svenskar har i dag PFAS i blodet, och långvarig exponering för höga halter av flera av dessa kemikalier har kopplats till allvarliga hälsoproblem som cancer, leverskador och påverkan på immunsystemet.
EU har föreslagit ett förbud mot PFAS i nya produkter, men det räcker inte. Återvinningsföretagen måste också ges bättre förutsättningar i kampen mot att avgifta samhället från de skadliga ämnena.
PFAS är en grupp långlivade kemikalier som används i produkter som vatten- och fettavvisande material, men de är miljöfarliga och kan ansamlas i människor och djur. Vi vet att flera av dessa kemikalier, som finns i många av våra produkter, kan innebära hälsorisker när halterna i kroppen blir för höga.
Det är orimligt att föräldrar som ammar ska behöva oroa sig för att överföra skadliga halter till sina barn. Alla ska kunna lita på att mat, dricksvatten och kläder inte innehåller höga nivåer av PFAS.
Politiker och myndigheter måste ta dessa risker på allvar och vidta åtgärder för att minska mängden PFAS i samhället.
Återvinningsföretagen, som står i frontlinjen för att hantera avfall, är en viktig del av lösningen som kan förhindra att farliga kemikalier når naturen och skadar allt levande. Just nu pågår teknikutveckling och innovation kring hur PFAS ska mätas och hanteras för att säkerställa att människors hälsa och miljön inte drabbas.
För att kunna skydda folkhälsan krävs också ett bättre samarbete mellan återvinningsbranschen och myndigheterna framöver.
PFAS är inte bara ett avfallsproblem utan ett samhällsproblem. Ämnena finns i många produkter och upptäcks ofta först i avfallet, vilket skapar utmaningar för återvinningen.
Tillverkningsföretag behöver inte redovisa låga PFAS-halter, vilket gör det svårare för återvinningsaktörer att hantera materialet eftersom alla relevanta risker behöver provtas och analyseras. För att hantera PFAS krävs därför ett helhetsperspektiv.
Tillsammans kan vi skapa en framtid där kemikalier i avfallsledet hanteras på ett ansvarsfullt och hållbart sätt
Ett exempel på hur komplex problematiken är, ser vi i fallet i Ronneby kommun, där Högsta domstolen beslutade att kommunens vattenbolag skulle ersätta invånare för PFAS-föroreningar i dricksvattnet – trots att bolaget inte själva spritt kemikalierna.
Detta visar hur svårt det kan vara att fastställa ansvar och vilka juridiska och ekonomiska utmaningar som finns kring de farliga ämnena. För att lösa dessa problem krävs konkreta åtgärder:
1. Möjliggör investeringar som begränsar farlig PFAS
För att effektivt minska spridningen av PFAS behöver återvinningsbranschen uppbackning och medel för att investera i ny teknik som avancerade filtreringssystem och reningsmetoder. Samtidigt måste tillståndsprocesserna för dessa lösningar skyndsamt effektiviseras.
I dag finns beprövade tekniker redo att tas i bruk, men de hindras av långa handläggningstider.
2. Inför gemensamma mätmetoder och vägledning för provtagning
Standardiserade mätmetoder och tydligare vägledning är nödvändigt för att effektivt spåra och hantera PFAS-föroreningar. Exempelvis kommer vägledning kring provtagning att behövas från Naturvårdsverket så att ämnena hanteras likvärdigt över hela landet.
Ett harmoniserat angreppssätt på EU-nivå behövs också eftersom det gör det enklare att hantera föroreningar, stärker internationellt samarbete och säkerställer att alla länder följer EU:s regler och mål.
3. Inför finansieringsmodeller för PFAS-sanering
Provtagning och sanering av PFAS är dyrt. För att möta de stora kostnaderna för PFAS-sanering behövs hållbara finansieringsmodeller som återvinningsföretag kan söka finansiering ifrån.
Tillverkare av produkter som innehåller PFAS måste ta ett större ekonomiskt ansvar och bidra till finansieringen. En finansieringsfond för sanering av PFAS skulle minska samhällets kostnader och främja en cirkulär ekonomi.
Genom samarbete och långsiktiga lösningar kan vi minska riskerna med PFAS och skydda både människor och miljö. Återvinningsföretagen spelar en central roll i detta arbete, men de behöver rätt verktyg och stöd för att lyckas.
Tillsammans kan vi skapa en framtid där kemikalier i avfallsledet hanteras på ett ansvarsfullt och hållbart sätt.
Ellen Einebrant, vd Återvinningsindustrierna