Att använda återvunnet byggmaterial kan ge stora utsläppsminskningar. Det visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, där forskare har räknat fram klimatnyttan med att använda olika återvunna byggmaterial. Störst klimatnytta ger materialåtervinningen av metaller visar studien.
Bygg- och anläggningssektorn genererar cirka en tredjedel av allt avfall som uppkommer i Sverige, exklusive gruvavfall, och står för nästan lika stora utsläpp som Sveriges inrikestransporter när import och indirekta effekter inkluderas. På uppdrag av Återvinningsindustrierna har IVL Svenska Miljöinstitutet, undersökt hur mycket koldioxid vi kan spara genom att använda olika återvunna material inom byggsektorn.
– Att använda återvunnet material i stället för nya innebär i princip alltid minskade koldioxidutsläpp. Den här rapporten gör det enklare för aktörer i branschen att räkna ut klimatbesparingen som det återvunna materialet innebär. Förhoppningsvis kan rapporten inspirera byggsektorn till att prioritera användning av återvunnet material och därmed minska utsläppen rejält, säger Viveke Ihd, vd på Återvinningsindustrierna.
Materialåtervinning ger en klimatnytta i form av utsläppsminskning, för alla de undersökta materialen i studien jämfört med om jungfruliga material tas fram. Störst klimatnytta medför materialåtervinningen av metaller där utsläppen kan minska kraftigt om återvunnet material används. En annan mycket viktig åtgärd för att minska koldioxidutsläppen är att återvinna mer hårdplast och cellplast i stället för att förbränna dessa plaster i energiutvinning.
– Materialåtervinning av till exempel metaller kräver mindre energi än produktion från jungfruliga råvaror. Om man använder återvunna material sparas därmed stora mängder energi vilket kan minska de totala klimatutsläppen per vikt, säger Jurate Miliute-Plepiene, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rapporten visar att avfallstransporterna generellt sett har en relativt liten klimatpåverkan på de totala utsläppen per ton insamlat avfall. Även för gipsavfall som i jämförelse med övriga fraktioner har lägst klimatnytta per ton insamlat avfall, kan man transportera avfallet genom nästan hela Sverige innan materialåtervinningen övergår från klimatnytta till klimatpåverkan. För aluminium går det att köra materialet mer än två gånger runt hela jorden innan materialåtervinningen övergår från att vara en klimatnytta till att bli en klimatpåverkan.
– Att använda återvunnet material när det är möjligt måste bli en självklarhet, inte minst för upphandlare, arkitekter, fastighets- och byggföretag. Inom återvinningsindustrin vill vi se en utökad sortering till återvinning av alla byggmaterial, inte minst när det gäller gips, mineralull och olika plaster. För dessa material är utsorteringen fortfarande otillräcklig, säger Viveke Ihd.
Vikt av transporter
Tabellen nedan visar hur långt avfallet kan transporteras med genomsnittliga transportutsläpp innan materialåtervinningen övergår från att vara klimatnytta till att bli klimatpåverkan.
F = fraktioner till energiutvinning, M = fraktioner till materialåtervinning.
| Fraktioner | Km |
| Papper F | 800 |
| Träavfall F | 1 100 |
| Gipsavfall M | 1 200 |
| Träavfall M gipsskiva | 1 300 |
| Mineralull M | 1 300 |
| Träavfall M spånskiva | 2 000 |
| Welppap M | 6 400 |
| Glas M | 10 000 |
| Krymp- och sträckfilm M | 8 200 |
| Hårdplast M | 10 000 |
| Stål M | 27 500 |
| Kopper M | 51 500 |
| Aluminium M | 98 500 |
Om rapporten
Rapporten är framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Återvinningsindustrierna. Syftet med projektet har varit att ta fram klimatnyckeltal för materialåtervinning av 15 bygg- och rivningsfraktioner och jämföra dessa med jungfrulig produktion. Energiutvinning som ett alternativ till materialåtervinning har också inkluderats för enstaka avfallsfraktioner.
Länk till rapporten