Klimat

Återvinningsindustrierna är branschorganisationen för privata återvinningsföretag som arbetar för ökad resurseffektivitet med fokus på miljö och etik i sin verksamhet.

Återvunnet material minskar alltid utsläppen

Materialanvändningen i samhället bidrar till utsläpp av koldioxid och hela 50 procent av samhällets klimatutsläpp beräknas uppstå till följd just av ett linjärt hanterande av våra materialflöden. Potentialen att minska utsläppen som uppstår när vi utvinner och använder nytt material är stor. När återvunnet material används istället för nytt minskar energianvändningen. För vissa material är koldioxidbesparingen hela 95 procent när vi använder återvunnet material istället för nytt.

Utsläppen av växthusgaser vid materialåtervinning är betydligt lägre än utsläppen vid produktion av ny råvara.

I ett forskningsprojekt vid Gävle högskola har livscykelanalyser av genomsnittliga växthusgasutsläpp från materialåtervinning i Danmark, Norge och Sverige sammanställts och jämförts med utsläpp vid produktion av ny råvara. De materialslag som jämförs är glas, aluminium, stål, plast, papper och kartong samt organiskt avfall till kompostering respektive till rötning. Fler material kunde inte inkluderas i studien på grund av brist på nordiska data. Resultaten visar att materialåtervinning för alla materialen minskar utsläppen jämfört med jungfruliga råvaror. Studien redovisas i rapporten Climate Benefits of Material Recycling in Denmark, Norway and Sweden finns uppe till höger på denna sida.

Ladda ner rapporten här:
Climate Benefits of Material Recycling – Inventory of Average Greenhouse Gas Emissions for Denmark, Norway and Sweden (2)

Klimatnytta med materialåtervinning jämfört med produktion från ny råvara

Material	Kg Co2-ekvivalenter per kg material	Procent minskade CO2-utsläpp
Glas	0,4	41%
Aluminium	10,6	96%
Stål	2,1	87%
Plast	0,8	37%
Papper och kartong	0,4	37%
Organiskt avfall (kompostering)	0,02	27%
Organiskt avfall (Rötning)	0,07	87%

Metall som återvinns har mycket hög klimatnytta jämfört med ny råvara. För aluminium är koldioxidutsläppen 96 procent lägre än för produktion av nytt aluminium, och för stål är siffran 87 procent. Utsläppsskillnaden beror på att brytning av ny metall är mycket energikrävande. Brytningen leder också till bildande av stora deponimassor, eftersom endast hundradelar av allt berg som tas upp kan användas som metall. Metall kan återvinnas oändligt många gånger.

Glas kan precis som metall återvinnas om och om igen. Vid glasåtervinning sparas råvarorna sand, soda och kalk. Utsläppen av koldioxid är 41 procent lägre för återvunnen glasråvara än om ny glasråvara används. När återvunnet glas smälts till nytt glas används 20 procent mindre energi än om glas produceras av ny råvara.

Papper och kartong som återvinns innebär en besparing av trädråvara. Eftersom träd binder koldioxid när de växer så bidrar återvinning av trädråvara både till minskade utsläpp genom trädbesparing och minskade utsläpp genom energibesparing. Papper kan återvinnas drygt sex gånger innan pappersfibrerna är utslitna. Att använda återvunnet papper och kartong i stället för jungfruligt material minskar utsläppen med 37 procent.

Plast som återvinns medför besparing av olja. När olja förbränns uppstår utsläpp av växthusgaser och återvinning av olja är därför en viktig åtgärd för att minska utsläppen. Att använda återvunnen plast som råvara i stället för jungfruligt material minskar koldioxidutsläppen med 37 procent.

Materialåtervinning / förbränning

Materialåtervinning ger betydligt lägre utsläpp än förbränning av avfall. Det visar en forskningsstudie från Gävle Högskola som har jämfört utsläppen vid materialåtervinning med utsläppen vid förbränning.

För att det ska vara möjligt att jämföra utsläppen vid materialåtervinning med förbränning så har forskningsstudien tillämpat en beräkningsmodell med systemperspektiv, dvs där båda alternativen ger lika mycket råvaror och energi.

Resultaten visar att utsläppen från återvinningsalternativet är lägre för alla de material som jämförs. För exempelvis plast och organiskt avfall till rötning är utsläppen mer än 50 procent lägre vid materialåtervinning jämfört med förbränningsalternativet. Det är viktigt att betona att det endast är en återvinningsloop som har beräknats för varje material. Exempelvis papper kan återvinnas upp till 6 gånger och flera av materialen har på så vis högre klimatnytta än vad siffrorna nedan visar.

Klimatnytta med materialåtervinning och separat energitillförsel jämfört med förbränning och produktion från ny råvara*

Material	Kg Co2-ekvivalenter per kg material	Procent minskade CO2-utsläpp
Plast	2,7	55%
Papper och kartong	0,1	6%
Organiskt avfall (kompostering)	0,03	21%
Organiskt avfall (Rötning)	0,09	54%

*Alternativet ”materialåtervinning och separat energitillförsel” ger här lika mycket råvaror och energi som alternativet ”förbränning och produktion från ny råvara”.

Forskningsstudiens rapport Climate Benefits of Material Recycling – Inventory of Average Greenhouse Gas Emissions for Denmark, Norway and Sweden finns som länk högst upp till höger på denna sida.

Ökad klimatnytta - goda exempel

Återvinningsföretagen arbetar aktivt med minskad klimatpåverkan både i den egna verksamheten och genom att återvinna avfall till nya råvaror och återanvända produkter och komponenter. Nedan ges några exempel på klimatnytta från återvinningsföretagens verksamhet.

Ragn-Sells och hur de återvinner planglas vilket möjliggör nya produkter.

REMONDIS med världens modernaste återvinningsanläggning för ljuskällor.

Stena Recycling AB och återvinning av elbilsbatterier.

Södra och deras storskaliga textilåtervinningsprocess OnceMore®.

PreZero och deras satsning på fossilfria transporter.

Sortera, som genom utbildning minskat mängden byggavfall och ökat materialåtervinning.

Återvinningens klimatnytta

Materialåtervinning av avfall från uttjänta produkter till nya råvaror är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska både klimatpåverkan och energianvändningen.

Faktorer för att beräkna klimatnytta från materialåtervinning jämfört med användning av ny råvara

Utsläppen av växthusgaser vid materialåtervinning är betydligt lägre jämfört med utsläpp vid produktion av ny råvara. För exempelvis aluminium är utsläppen 96 procent lägre om återvunnet material används än för produktion av ny råvara. Klimatnyttan för aluminium beräknas genom att skillnaden i växthusgasutsläpp per kg material (10,6) multipliceras med den mängd material som hanteras (i kg). Beräkningsunderlaget baseras på rapporten Climate Benefits of Material Recycling – Inventory of Average Greenhouse Gas Emissions for Denmark, Norway and Sweden.

Klimatnytta med materialåtervinning jämfört med produktion från ny råvara för olika material

Material	Kg Co2-ekvivalenter per kg material	Procent minskade CO2-utsläpp
Glas	0,4	41%
Aluminium	10,6	96%
Stål	2,1	87%
Plast	0,8	37%
Papper och kartong	0,4	37%
Organiskt avfall (kompostering)	0,02	27%
Organiskt avfall (Rötning)	0,07	87%

Faktorer för att beräkna skillnaden i utsläpp mellan materialåtervinning och förbränning av olika typer av avfall

Materialåtervinning ger betydligt lägre utsläpp än förbränning av avfallet. För att de två alternativen ska vara jämförbara har ett bredare systemperspektiv tillämpats där båda alternativen ger lika mycket råvaror och energi. För exempelvis plast och organiskt avfall till rötning är utsläppen mer än 50 procent lägre vid materialåtervinning jämfört med förbränningsalternativet. För att räkna ut klimatnyttan för plast multipliceras skillnaden i växthusgasutsläpp per kg material (2,7) med den mängd material som hanteras (i kg). Det är viktigt att betona att det endast är en återvinningsloop som har beräknats för varje material. Papper kan återvinnas upp till 6 gånger och materialen har därmed större klimatnytta ju fler gånger de kan återvinnas.

Klimatnytta med materialåtervinning och separat energitillförsel jämfört med förbränning och produktion från ny råvara*

Material	Kg Co2-ekvivalenter per kg material	Procent minskade CO2-utsläpp
Plast	2,7	55%
Papper och kartong	0,1	6%
Organiskt avfall (kompostering)	0,03	21%
Organiskt avfall (Rötning)	0,09	54%

*Alternativet ”materialåtervinning och separat energitillförsel” ger här lika mycket råvaror och energi som alternativet ”förbränning och produktion från ny råvara”.