Om du tror att cirkularitet är ett grönt modeord på tillfälligt besök är det dags att tänka om. Aktörer som Världsbanken, IPCC och EU-kommissionen menar att cirkulär ekonomi innebär stora möjligheter till minskade utsläpp, ekonomisk tillväxt, starkare konkurrenskraft och hundratusentals nya jobb, skriver Ellen Einebrant, vd, Återvinningsindustrierna och Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige.
Idag är bara 6,1 procent av den svenska ekonomin cirkulär, alltså byggd på råvaror som redan använts tidigare. En cirkulär ekonomi innebär ett nytt synsätt där avfall är en resurs som kan återanvändas eller återvinnas för att så långt som möjligt undvika att det eldas upp eller hamnar på soptippen.
EU:s nya miljökommissionär Jessika Roswall (M) har klargjort att en av hennes viktigaste uppgifter blir att driva på den cirkulära utvecklingen inom EU. Hon vill skapa en marknad för återvunna kritiska råmaterial och möta upp investeringsbehoven. Ambitionerna är höga och vi vill bidra till att göra dem till verklighet.
I Återvinningsindustrins uppgraderade färdplan för fossilfri och cirkulär konkurrenskraft inom ramen för Fossilfritt Sverige pekar vi på flera politiska åtgärder som Sverige, EU och Jessica Roswall kan göra för att röja de hinder som står i vägen för cirkularitet och klimatneutralitet. Låt oss exemplifiera med fyra flöden där en ökad användning av återvunna material skulle kunna åstadkomma stora utsläppsminskningar:
Kritiska metaller: Jakten på värdefulla och kritiska metaller trissas upp i världen, särskilt inom EU då vi vill trygga vår råvaruförsörjning och minska beroendet av exempelvis Kina och Ryssland. Kritiska metaller finns ofta inbyggda i vår elektronik men det är i dagsläget inte lönsamt att plocka ur och återvinna dem jämfört med hur billigt det är att köpa metallerna från Kina. En ökad återvinning kommer att spela en viktig roll framöver.
Plast. Visste du att vi genererar hela 1,7 miljoner ton plastavfall varje år i Sverige, och att nästan 80 procent av den plasten bränns och blir till fjärrvärme? Det genererar i sin tur hela 6 procent av Sveriges totala utsläpp. Det är hög tid att återvinna plasten istället, men problemet är att för lite plast lämnas in till återvinning och att det är svårt för företag att nå lönsamhet i plaståtervinning eftersom efterfrågan på återvunnen plast fortfarande är låg jämfört med den fossila nya plasten. Många investeringar görs inom näringslivet, men politiken behöver stötta med incitament och kravställning.
Bygg- och rivningsmaterial: Av Sveriges växthusgasutsläpp uppstår 22 procent inom bygg- och anläggningssektorn, som exempel använder branschen en femtedel av all plast i Sverige. I dagsläget materialåtervinns bara hälften av bygg- och rivningsavfallet. Ökat återbruk och återvinning har en stor potential för utsläppsminskningar inom branschen.
Textil. Svenskarna köper alltmer nya kläder – och slänger dem sedan rakt i soporna. Över hälften av alla plagg som slängs är hela och oslitna, och inte ens 1 procent av textilavfallet återvinns till nya kläder. När EU inför förbränningsförbud av osålda textilier, samtidigt som kommunerna får ansvaret att samla in textilavfall 2025 kommer mer textilier att kunna återvinnas, men det är avgörande att det kommande producentansvaret inom EU utformas så att det blir lönsamt att investera i textilåtervinning.
Den svenska återvinningsbranschen har de senaste åren gjort stora investeringar i nya anläggningar för återvinning, men trots detta går utvecklingen för långsamt. Nu behöver politikerna skapa förbättrade förutsättningar så att våra företag vågar investera än mer i lösningar för att öka återvinningen. Det är dags att införa:
1. Nya krav på användning av återvunnet material i produkter. De krav på användning av återvunnet material som presenterats i ny EU-lagstiftning räcker inte för att skapa tillräcklig efterfrågan. Ytterligare krav på användning av återvunnen plast, textil, byggmaterial och kritiska råmaterial behöver exempelvis ställas i kommande lagstiftningsarbete på EU-nivå.
2. Krav på utsortering i separata avfallsflöden. Fler separata utsorterade materialströmmar skulle öka möjligheterna och lönsamheten för företag att återvinna avfallet till nya råvaror. Utökade krav behöver ställas exempelvis på verksamheter, återvinningscentraler och producentansvarsorganisationer.
3. EU-gemensamma kriterier för hur avfall kan bli nya råvaror. Idag är det ofta svårt att få tillåtelse att klassa om material från avfall till råvara i Sverige. Processen är otydlig och subjektiv då olika tillsynsmyndigheter lämnar olika besked till återvinningsföretag. Det gör att många material inte tillåts cirkulera, trots en stor potential till minskade utsläpp. Därför behövs EU-gemensamma kriterier.
Det är ingen tvekan om att den cirkulära ekonomin har stor potential och är en av nyckelkomponenterna för framtiden. Det är hög tid att förvekliga den potentialen nu och det gör vi effektivast när näringslivet och politiken arbetar tillsammans.
Ellen Einebrant, vd, Återvinningsindustrierna
Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
