Att göra storskalig miljöförstöring till internationellt brott bidrar till viktiga värden för Sverige och svenskt näringsliv. Regeringen måste nu ta tydlig ställning i frågan, skriver Ellen Einebrant, vd Återvinningsindustrierna tillsammans med andra i tidningen Aktuell Hållbarhet.
Den 22 april uppmärksammas Earth Day världen över – en påminnelse om vår gemensamma skyldighet att skydda den natur som hela vår ekonomi vilar på. Ett viktigt bidrag till det är att göra storskalig miljöförstöring – ekocid – brottsligt inom ramen för Internationella brottmålsdomstolen. Vi uppmanar Sveriges regering att tydligt ta ställning i frågan och samtidigt bidra till fem viktiga värden för Sverige och svenskt näringsliv.
”Allt fler tunga röster från näringslivet visar sitt stöd för en internationell ekocidlag.”
Storskalig miljöförstöring är ett globalt problem som kräver lagstiftning med global räckvidd. Metoden är både känd och tillgänglig: att göra ekocid till ett internationellt brott som kan prövas av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.
Svenska företag ligger redan mycket långt framme när det gäller hållbarhet, allt fler tunga röster från näringslivet visar sitt stöd för en internationell ekocidlag och sju av tio svenskar tycker att det ska vara brottsligt att allvarligt skada naturen.
Det är nu dags även för regeringen att ta tydlig ställning i denna fråga. Att göra storskalig miljöförstöring till internationellt brott bidrar till viktiga värden för Sverige:
• Rättvisa förutsättningar för svenskt näringsliv och svensk ekonomi. De gärningar som omfattas av begreppet ekocid är i stor utsträckning redan brottsliga i Sverige. Inom EU blir storskalig miljöförstöring brottslig våren 2026, när EU:s nya miljöbrottsdirektiv implementeras av medlemsstaterna. Samma regler behövs globalt, för rättvis konkurrens på världsmarknaden.
• Stävja organiserad brottslighet. Miljöbrott är den fjärde vanligaste kriminella verksamheten i världen enligt European Union Agency for Criminal Justice Cooperation, och en av de största inkomstkällorna för den organiserade brottsligheten. Att erkänna miljöbrott som en allvarlig kriminell verksamhet motverkar organiserad brottslighet.
• Förebygga skador och samhällskostnader. En ekocidlagstiftning syftar inte främst till att straffa skyldiga utan till att förebygga allvarlig förstörelse innan den sker. Straffrätt uppmuntrar beslutsfattare att hålla ett rejält säkerhetsavstånd. Det sparar lidande för både människa och natur, och samtidigt kan stora samhällskostnader undvikas.
• Skydda naturen. Världsnaturfondens Living Planet Report 2024 visar en skrämmande försämring av naturens tillstånd från 1970 och framåt. Populationer av vilda ryggradsdjur har i snitt minskat med 73 procent sedan 1970. Människan är beroende av en välmående natur, och därför behöver vi starkt skydd av djurens naturliga livsmiljöer.
• Skydda mänsklig hälsa. Ju mer naturen förstörs, desto mer ökar risken för smittspridning mellan arter. Ohållbar avskogning har till exempel kopplats till spridning av covid och ebola: när livsmiljöer förstörs tar sig djuren till platser där människor bor. Att skydda naturen med internationell straffrätt på högsta nivå bidrar till att skydda oss själva.
”Börja med det värsta är en bra grundregel för att ta itu med missförhållanden.”
Att driva på för internationell ekocidlag skickar dessutom en välkommen signal till Ukraina att Sveriges regering har hörsammat Ukrainas önskemål om att införa ekocid som internationellt brott på högsta nivå.
En panel av experter på internationell straffrätt, folkrätt, miljörätt, mänskliga rättigheter med mera, har föreslagit en definition byggd på begrepp som redan är etablerade i internationell rätt.
”Börja med det värsta”, är en bra grundregel för att ta itu med missförhållanden. Att göra storskalig miljöförstöring brottsligt inom ramen för Internationella brottmålsdomstolen är att göra precis det: att börja med de grövsta överträdelserna.
Vi uppmanar regeringen att driva på internationellt så att storskalig miljöförstöring blir brottslig med global verkan.
Robert Dackeskog, vd, Duni
Ellen Einebrant, vd, Återvinningsindustrierna
Johanna Lundgren Gestlöf, hållbarhetschef, SPP
Karin Bodin, vd, Polarbrödsgruppen
Malin Ljung Eiborn, hållbarhetschef, Rejlers
Maria Erdmann, vd, GodEl
Christian Heger, vd, GodFond i Sverige
David Ekelund, vd, Icebug
Eva Karlsson, kreativ ledare, Houdini Sportswear
Maria Flock Åhlander, vd, Ekobanken medlemsbank
Fredrik Emilson, vd, Scandinavian Enviro Systems
Jacob Steen, vd, Brukspecialisten
Mikael Boström, vd och grundare, Glimja
Misha Istratov, vd och grundare, Elithus
Johan Falk, vd och medgrundare, Exponential Roadmap Initiative
Ingmar Rentzhog, vd och grundare, We Don’t Have Time
Anders Enetjärn, grundare, Ecogain
Nina Macpherson, ordförande, Ecocide Law Alliance
