Sveriges stora beroende av importerade metaller och plastmaterial är en strategisk svaghet, skriver Ellen Einebrant som är vd för branschorganisationen Återvinningsindustrierna.
Efter den misstänkta drönarattacken mot Köpenhamns flygplats – där två till tre stora, oidentifierade drönare flög i området i flera timmar och tvingade flygplatsen att stänga samt minst 50 plan att dirigeras om – och med den ökande hotbilden mot civila mål, står det klart att hoten mot Sverige och grannländerna blir allt mer konkreta.
Det är bra att regeringen har presenterat ett historiskt paket, det största på decennier, för att stärka det civila försvaret med satsningar på beredskapslager. Men ett område riskerar fortfarande att hamna i skymundan: försörjningen av råvaror – alltså tillgången till viktiga material som behövs vid en kris eller konflikt.
Bakom varje sensor som används för att styra och övervaka drönare, liksom bakom kommunikationssystem, radar och skyddsutrustning, finns metaller, mineraler och plast.
Utan dessa material är Sverige försvarslöst – både mot digitala attacker och mot fysiska hot.
Försvaret, sjukvården och industrin är beroende av en trygg tillgång på råvaror för att fungera i ett skarpt läge.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har konstaterat att Sverige inte är i krig, men inte heller i fred. Detsamma gäller tillgången på viktiga råvaror.
Dagens samhälle är sårbart genom att många viktiga varor och material transporteras långa sträckor mellan flera länder. Sveriges stora beroende av importerade metaller och plastmaterial är en strategisk svaghet.
Samtidigt finns många resurser redan i Sverige. Metaller och plastmaterial i till exempel mobiltelefoner, batterier och elektronik kan återvinnas flera gånger. Genom att ta till vara på det som redan finns kan importberoendet minska och Sverige kan bygga den motståndskraft som krävs i en ny säkerhetspolitisk verklighet.
Naturvårdsverkets nya generaldirektör Johan Kuylenstierna har pekat ut konkurrenskraft, säkerhet och beredskap som centrala delar av myndighetens uppdrag. Det är ett viktigt steg. Nu måste också återvinning av råvaror bli en integrerad del av landets försvarsförmåga, inte minst när avancerad militärteknik, som drönarsystem, sensorer och övervakningsutrustning, kräver specifika metaller som är svåra att ersätta och ofta måste importeras från andra länder.
Ska Sverige klara av framtidens hot, inklusive hybridattacker, sabotage, drönarangrepp och väpnade konflikter, krävs en robust råvaruförsörjning byggd på inhemska resurser och återvunna material. Idag är osäkerheten kring tillstånd och marknadsförutsättningar så stor att många återvinningsföretag tvekar att investera. Det måste ändras.
Regeringen måste nu ta tre avgörande steg:
• Sätta mål för och ta fram en strategi för återvinning av kritiska råvaror som en del av Sveriges försörjningsberedskap.
• Ställa krav på användning av återvunnet material genom lagstiftning och inom upphandling.
• Införa ekonomiska incitament som gör det lönsamt att investera i återvinning av plast och kritiska metaller och mineraler.
Råvaror är minst lika strategiska som vapen och ammunition. Utan dem fungerar inte drönarskydd, radarövervakning, sjukvård eller kommunikation. Sverige har inte råd att vänta. Tillgången till viktiga metaller och material måste säkras innan nästa kris slår till.
Ellen Einebrant, vd för branschorganisationen Återvinningsindustrierna
